Molekyler är vanligtvis 1 000 till 10 000 gånger mindre än de allra minsta och mest svårfiltrerade partiklarna som måste hanteras med HEPA- och ULPA-filter. Typiska farliga gaser i utomhusluften är lättflyktiga organiska föreningar (VOC), svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NO2) och ozon (O3).
En kostnadseffektiv metod för att hantera skadliga och hälsofarliga gasformiga föroreningar är molekylärfiltrering. Molekylärfiltrering kan användas både i utomhusluftsystem (friskluftssystem) för att reglera föroreningar, och i recirkulationssystem för att motverka föroreningar som uppstått inomhus.
Alla Camfils molekylära filter använder sig av en teknik som kallas adsorption. Förenklat innebär detta att adsorbentmediat i sin utformning har håligheter som kan liknas vid en tvättsvamp som ger en extremt stor yta där molekylerna fäster. Nästan alla Camfils molekylära filter använder aktivt kol eller aktiv aluminiumoxid som adsorbentmedia. Molekylära filter kallas ibland även kemiska filter eller gasfilter.
Standarden ISO 10121 innehåller testmetoder för att bestämma effektiviteten mot olika gaser hos molekylära filtermedier (ISO 10121-1) och molekylära luftfilter (ISO 10121-2).
ISO 10121-3 är det första klassificeringssystemet för molekylära luftfilter som levererar friskluft till allmänna ventilationssystem. Standarden innehåller heltäckande filterklasser för de vanligaste luftföroreningarna i utomhus- och inomhusluft. Detta underlättar valet av ett molekylärt filter, beroende på utomhusluftens kvalitet och vilken miljö det är som ska skyddas.
Ett antal studier har visat att farliga gaser, som ofta förekommer i luftföroreningar, kan vara förknippade med många negativa hälsoeffekter.
Ozon (O3) bildas i vår atmosfär genom växelverkan mellan UV-ljus och gaser som bildas i olika förbränningsprocesser. Ozon utgör en andningsrisk. I Världshälsoorganisationens riktlinjer för god luftkvalitet fastställs en maximal genomsnittlig exponeringskoncentration på 60 μg/m3 för en period på åtta timmar under högsäsong.
FÖRORENING | DN (mol per enhet GPACD ytarea) mol/m2 |
DN (gram per enhet GPACD ytarea) g/m2 |
||||
---|---|---|---|---|---|---|
LD | MD | HD | LD | MD | HD | |
Ozon | 1,5 | 6,0 | 24,0 | 72 | 288 | 1152 |
SO2 | 1,5 | 6,0 | 24,0 | 96 | 384 | 1538 |
NO2 | 1,5 | 6,0 | 24,0 | 69 | 276 | 1104 |
Toluen | 1,5 | 6,0 | 24,0 | 138 | 553 | 2211 |
LD-, MD- och HD-doserna förutspår filtrets livslängd
(vLD (mycket lätta) är filter som inte är lika kvalificerade som LD)
* jämfört med LD
%-värdet indikerar genomsnittlig effektivitet
En GPACD (anordning för avskiljning/filtrering av oönskade gaser och ångor) kan testas med alla fyra referensgaser.